Det svänger om regeringen

Man kan inte säga annat än att det svänger om regeringen. Vi har fått skilda besked om solelen beroende på vem vi frågat: ibland ska den tas bort och ibland ska den bara sänkas. Just denna kombination av lösningar presenterade regeringen i dag, inför att Magdalena Andersson i morgon kommer till skatteutskottet, dit hon kallats av Alliansen.
För företagen behövs långsiktiga lösningar och förutsebarhet. Det levererar inte den här regeringen. 

Jag och kollegan Per Åsling (C) är överens i bland annat Sydsvenskan

 

Vi har inte råd att spela högt med jobben som insats

 Vi kan träta om mycket i svensk politik. Hur mycket skatt ska man ta ut? Hur mycket ska vi politiker bestämma och hur mycket ska vi låta människan själv få råda över?

En fråga där vi brukar försöka komma överens är den om internationell beskattning. Vi ska värna vår beskattningsrätt, dvs vi ska bestämma själva och inte överlåta för mycket makt till EU eller andra internationella organ. Det kan finnas all anledning att samarbeta över gränserna, men då måste vi förvissa oss om att Sverige vinner på det. Vi är ett litet land och vi måste värna vår konkurrenskraft. Om inte företag tycker att det är attraktivt att verka i Sverige, drabbas jobben och svensk ekonomi. Tyvärr är det precis det som är på väg att hända, och den svenska regeringen står bredvid och hejar på. 

Svenskt Näringslivs Krister Andersson skriver mycket klokt om detta i DI i dag. Du kan läsa debattartikeln här.

Två omständigheter är särskilt allvarliga.

1. Det är svårt att göra om och göra rätt. Om det visar sig att Sverige gjorde en missbedömning, är det svårt att backa bandet. Det kommer att ta mycket lång tid innan vi kan attrahera dem som redan valt att lämna Sverige.

2. Regeringen mörkar. Om man är så fullt övertygad om att Sverige tjänar på EU:s nya regler – varför kan man då inte lämna ut sin konsekvensbeskrivning? Den ligger till grund för Sveriges ställningstagande, och ändå kan vi inte få ut den. Larry Söder, min kollega från Kd, och jag debatterade detta med finansministern i förra veckan men vi fick dessvärre inga besked. 

Tyvärr är detta en komplex fråga gällande komplicerade regelverk. Men det handlar om de svenska jobben. Vi har inte råd med slarv, mörkande och felbedömningar.


 

Debatt med finansministern

I dag var det debatt med finansministern om en viktig försiktighetsprincip. Om man genomför åtgärder som man tror på sikt kommer att leda till ökade skatteinkomster, så bör man inte räkna med dessa dynamiska effekter. Det är försiktigt och klokt. Men när man genomför förändringar som riskerar leda till minskade inkomster, då borde försiktighetsprincipen innebära att man räknar med de minskade inkomsterna. Så tycker Finanspolitiska Rådet, som kritiserar regeringen för att inte redovisa effekterna av höjda skatter. Regeringen räknar felaktigt med skatteinkomster som de aldrig kommer att få, eftersom höjda skatter inte automatiskt leder till ökade inkomster utan snarare till mindre inkomster, eftersom folk tenderar att arbeta mindre. 
Finansministern var tydlig med att hon, trots kritiken, inte kommer att ändra sina beräkningsmetoder. Det riskerar leda till hål i budgeten. Notan går till hushållen. Det är helt fel väg att gå. 

Skriftliga frågor

Jag har i dagarna lämnat in två skriftliga frågor till regeringen. Den ena är ställd till finansminister Magdalena Andersson och den rör uppföljningen av försämringarna i ROT-avdraget:

Hur kommer finansministern att följa upp effekterna av sänkningen av ROT-avdraget på byggbranschen, och vilken beredskap har regeringen för att sätta in relevanta åtgärder om det visar sig att svartjobben åter kommer att öka?

Här kan du läsa hela frågan.

Den andra är ställd till Per Bolund med anledning av det kraftigt ökande antalet investeringsbedrägerier:

Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med det ökande antalet investeringsbedrägerier?

Här kan du läsa hela frågan.

 

 

Artikel om fördelningen av kommunmiljarderna

Många har reagerat över regeringens redogörelse för den preliminära fördelningen av kommunmiljarderna. Jag förutsätter att regeringen har räknat rätt och att fördelningen följer de principer som man kommit överens om i och med migrationsuppgörelsen. Men ur demokratiskt perspektiv är det viktigt att medborgarna kan ta del av underlaget för beslutet om fördelning. Det har vi ännu inte kunnat göra. Detta ifrågasätter jag i en interpellation till finansministern. Detta kan nu läsa om i Kristianstadsbladet.

kommunmiljarder

.

 

Skriftlig fråga om ROT-avdraget

I en interpellationsdebatt med mig förra veckan, sade finansministern att ”vad gäller svartarbete är ju ROT- och RUT-avdragen så stora och har varit så generösa att detta är en sektor som i praktiken är obeskattad”.

För mig är detta obegripligt.

Som bekant påverkar ROT- och RUT-avdragen skatten för den som nyttjar tjänsterna, men inte skatten för företagen som tillhandahåller tjänsterna. De gynnas av att de blir en större efterfrågan på deras tjänster, men de har inte någon skattemässig förmån jämfört med företag inom andra branscher.

Därför har jag i dag lämnat in en skriftlig fråga till finansministern: Vad menar hon med påståendet att ”detta är en sektor som i praktiken är obeskattad”?

Här kan du läsa hela frågan.

På kammarkansliet för att lämna in min skriftliga fråga till finansminister Magdalena Andersson.

På kammarkansliet för att lämna in min skriftliga fråga till finansminister Magdalena Andersson.

ROT- och kvoteringsdebatt

Stockholmsveckan rivstartade med två interpellationsdebatter: en om det sänkta ROT-avdraget med finansminister Magdalena Andersson och en om kvotering med justitieminister Morgan Johansson.

IMG_1503Jag lade min interpellation till Magdalena redan i mars så svaret har dröjt länge. Fördelen med det är att remissvaren har kommit in gällande hennes förslag på sänkt ROT-avdrag. Och de är inte nådiga. Många remissinstanser avstyrker förslaget, däribland Ekonomi-styrningsverket och Ekobrottsmyndigheten.

Ekobrottsmyndigheten skriver:

Utifrån det brottsbekämpande perspektiv Ekobrottsmyndigheten har att beakta avstyrker myndigheten utredningens förslag om att () sänka subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från ett företag. Om det nu aktuella förslaget genomförs innebär detta enligt myndighetens bedömning risk för att svartarbetet kommer att öka i väsentlig mån och därigenom den ekonomiska brottsligheten.

Ekonomistyrningsverket kritiserar regeringen för att inte räkna med intäktssidan av ROT. Verket menar att staten i själva verket går plus på ROT-avdraget.

Enligt promemorian (regeringens) är kostnaden för reduktionen hög och självfinansieringsgraden låg. Det finns inga beräkningar redovisade i promemorian som styrker påståendet.

Trots detta var finansministerns besked att hon kommer att gå vidare med förslaget. Det är beklämmande. Här kan du se hela debatten.
________IMG_1517

På eftermiddagen var det i vanlig ordning riksdagsgrupp. Men det var lite speciellt ändå, för den var gemensam med de övriga allianspartierna. Vi hade nöjet att välkomna Ebba Busch Thor som partiledare och vi hade ett litet ”läxförhör” med partiledarna. Kul var det, och som bekant är det roligast som vinner!

________

Senare på kvällen var det så dags för debatt med Morgan Johansson. Han vidgick att kvoteringslagstiftning snarast är symbolisk. När jag frågade om hans rättsliga grund för lagstiftningen hänvisade han bara till att andra länder genomfört den. Det duger inte. Sverige är redan i dag fjärde bäst i Europa när det kommer till kvinnlig representation i börsbolagens styrelser och efter vårens stämmor räknar man med 30 % kvinnor. På vilket sätt skulle det då vara proportionerligt med kvoteringslagstiftning för att erövra de sista tio procenten? Här kan du se hela debatten.

Så här sade jag i ett av mina inlägg:

Fru talman! Jag skulle gärna vilja läsa upp ett citat.

”Att i stadgarna börja reglera hur representation ska se ut i olika forum vore olyckligt. Partistyrelsen menar att om motionsförslagen skulle vinna gehör riskerar vi att i nästa steg skriva in i stadgarna om åldersrepresentation, etnisk bakgrund osv. Det skulle leda till detaljstyrande stadgar vilket inte gagnar något organisationsled.”

Citatet kommer från ministerns egen partistyrelse, som menar att det skulle vara besvärande med stadgar som styr könsfördelningen i partiets olika organ.

Ja, fru talman, det verkar som om Socialdemokraterna för en gångs skull har lyssnat på näringslivet, för det är ju precis så man resonerar där: Rör inte min organisation! Det finns andra och bättre vägar för att uppnå verklig jämställdhet än genom tvingande regler. Så resonerar näringslivet. Och så resonerar uppenbarligen den socialdemokratiska partistyrelsen när det gäller kvotering inom den egna partiorganisationen.

Men när Socialdemokraterna tar på sig regeringshatten, då är det helt okej att ratta i det privata näringslivets könssammansättning. Regeringen tycks alltså tro att om man bara uppnår 50 procent i börsbolagen kommer jämställdheten att sippra ned till det övriga samhället. Men det är inte så enkelt.

I Norge, som ministern hänvisar till, har man haft kvoteringslagstiftning sedan år 2006. Forskning visar att lagstiftningen där inte har haft avsedd effekt, eftersom jämställdheten har stannat i styrelserummen. Man kan inte se att förändringen i styrelserna har lett till positiva förändringar i chefsleden eller vad gäller inkomstskillnader mellan män och kvinnor.

Det är mot den bakgrunden jag har frågat ministern hur han menar att kvotering i bolagsstyrelser ska leda till större jämställdhet i stort. Jag har inte sett någon forskning som visar att det skulle bli så.

Fru talman! Ska man ta till så drastiska åtgärder som ministern hotar med bör man rimligen också vara övertygad om att medlen tjänar ett syfte. Men det kan vi inte alls vara här. Vi kan snarare vara säkra på att de inte gör det.

Innan regeringen ger sig på privata bolag tycker jag att man ska se över de egna leden. Annars blir det lätt så att man saknar trovärdighet. Hur ser det exempelvis ut i de offentligt ägda bolagen, dem som vi politiker har ett faktiskt ansvar för? I de statliga bolagen har alliansregeringen lyckats se till att vi numera har 50 procent kvinnor, men i de kommunala och landstingsägda bolagen är det betydligt sämre.

LO, som i helgen fick stående ovationer på den socialdemokratiska kongressen, är en ivrig förespråkare för kvotering när det gäller börsbolagens styrelser. Men med den egna jämställdheten är det betydligt sämre. Av de 18 styrelseledamöterna i LO är bara fyra kvinnor.

Har vi inte åtminstone en moralisk skyldighet att först sopa framför egen dörr?
_____

På onsdagsmorgonen arrangerade jag ett seminarium om just kvotering med Gunnar Strömmer, advokat och grundare av Centrum för rättvisa samt Li Jansson, näringspolitisk expert på Almega och författare av bland annat en rapport som granskar Norges kvoteringslagstiftning. Vi fick många nya kunskaper och hade en spännande diskussion. Den kommer vi att återkomma till.