Vi har inte råd att spela högt med jobben som insats

 Vi kan träta om mycket i svensk politik. Hur mycket skatt ska man ta ut? Hur mycket ska vi politiker bestämma och hur mycket ska vi låta människan själv få råda över?

En fråga där vi brukar försöka komma överens är den om internationell beskattning. Vi ska värna vår beskattningsrätt, dvs vi ska bestämma själva och inte överlåta för mycket makt till EU eller andra internationella organ. Det kan finnas all anledning att samarbeta över gränserna, men då måste vi förvissa oss om att Sverige vinner på det. Vi är ett litet land och vi måste värna vår konkurrenskraft. Om inte företag tycker att det är attraktivt att verka i Sverige, drabbas jobben och svensk ekonomi. Tyvärr är det precis det som är på väg att hända, och den svenska regeringen står bredvid och hejar på. 

Svenskt Näringslivs Krister Andersson skriver mycket klokt om detta i DI i dag. Du kan läsa debattartikeln här.

Två omständigheter är särskilt allvarliga.

1. Det är svårt att göra om och göra rätt. Om det visar sig att Sverige gjorde en missbedömning, är det svårt att backa bandet. Det kommer att ta mycket lång tid innan vi kan attrahera dem som redan valt att lämna Sverige.

2. Regeringen mörkar. Om man är så fullt övertygad om att Sverige tjänar på EU:s nya regler – varför kan man då inte lämna ut sin konsekvensbeskrivning? Den ligger till grund för Sveriges ställningstagande, och ändå kan vi inte få ut den. Larry Söder, min kollega från Kd, och jag debatterade detta med finansministern i förra veckan men vi fick dessvärre inga besked. 

Tyvärr är detta en komplex fråga gällande komplicerade regelverk. Men det handlar om de svenska jobben. Vi har inte råd med slarv, mörkande och felbedömningar.


 

Varför mörkar regeringen?

I juni hade vi en offentlig utfrågning i Riksdagen med anledning av de tilltänkta nya internationella reglerna för beskattning av bolag. När jag ifrågasatte att det inte finns någon konsekvensutredning framtagen på EU-nivå, svarade finansministern att hon höll med om att det var en brist och att regeringen därför tagit fram en egen. Det fanns alltså en konsekvensanalys och enligt den skulle Sverige gynnas av de nya reglerna (något som jag själv ställer mig mycket tveksam till). Självklart ville jag ta del av den, och jag skrev därför till regeringen och begärde ut den. Men det visade sig att regeringen sekretessbelagt den med hänvisning till att den utgjorde arbetsmaterial. Den, som ministern hänvisat till och sammanfattat (om än på ett svårbegripligt sätt) vid en offentligt TV-sänd utfrågning. 
Vart är vi på väg? Ska inte alla kunna få ta del av beslutsunderlaget när vi ska göra omvälvande förändringar av vårt skattesystem? Det är inte bara jag som är frustrerad. Krister Andersson på Svenskt näringsliv skriver om detta i SvD i dag.