S förslag på personaloptioner otillräckligt

Unga och växande företag får allt svårare att rekrytera spetskompetens i en tuff global konkurrens. Kraftigt höjda skatter på jobb och företagande gör det inte enklare. Ska Sverige kunna hänga med måste företagen få bättre verktyg för att attrahera de bästa. Redan i höstbudgeten lade vi moderater ett skarpt förslag på personaloptioner som är ett viktigt sådant verktyg.
Igår presenterade regeringen sitt förslag. Det är bra att regeringen tar steget, men deras förslag är alldeles för begränsat för att få avsedd effekt. I vårt förslag går vi betydligt längre och vi satsar tre gånger så mycket pengar på reformen:

– Regeringen föreslår en begränsning på 50 anställda. Det är alltför snävt. Startups växer mycket snabbare i dag, men de har trots det stort behov av att kunna attrahera de bästa. Vi föreslår därför en betydligt mer generös begränsning på 250 anställda.

– Även taket på 80 miljoner kronor för nettoomsättning eller balansomslutning är alltför begränsat. Vi föreslår 350 miljoner kronor.

– Regeringens förslag riktar sig enbart till företag som är yngre än tio år. Efter att ha lyssnat till företagen har vi insett att en sådan gräns skulle utgöra ett alltför stort hinder. Vi sätter därför ingen bortre tidsgräns.

Jag, Ulf Kristersson och Lars Hjälmered skriver om vårt förslag i Dagens industri

Det svänger om regeringen

Man kan inte säga annat än att det svänger om regeringen. Vi har fått skilda besked om solelen beroende på vem vi frågat: ibland ska den tas bort och ibland ska den bara sänkas. Just denna kombination av lösningar presenterade regeringen i dag, inför att Magdalena Andersson i morgon kommer till skatteutskottet, dit hon kallats av Alliansen.
För företagen behövs långsiktiga lösningar och förutsebarhet. Det levererar inte den här regeringen. 

Jag och kollegan Per Åsling (C) är överens i bland annat Sydsvenskan

 

Bristande ledarskap av Löfven

I stället för att lägga fokus på vad som händer med svenska bolagsskatter, lägger sig statsministern nu i Storbritanniens skattefrågor. Det tyder också på brist på ledarskap att inte i stället ta itu med Sveriges verkliga problem, såsom:- ökande arbetslöshet bland utrikesfödda

– en miljon i utanförskap år 2020

– ökade bidrags- och transföreringskostnader med 77 miljarder till år 2020

…samtidigt som svensk ekonomi bromsar in.

Kommenterar i Dagens industri.

Varför mörkar regeringen?

I juni hade vi en offentlig utfrågning i Riksdagen med anledning av de tilltänkta nya internationella reglerna för beskattning av bolag. När jag ifrågasatte att det inte finns någon konsekvensutredning framtagen på EU-nivå, svarade finansministern att hon höll med om att det var en brist och att regeringen därför tagit fram en egen. Det fanns alltså en konsekvensanalys och enligt den skulle Sverige gynnas av de nya reglerna (något som jag själv ställer mig mycket tveksam till). Självklart ville jag ta del av den, och jag skrev därför till regeringen och begärde ut den. Men det visade sig att regeringen sekretessbelagt den med hänvisning till att den utgjorde arbetsmaterial. Den, som ministern hänvisat till och sammanfattat (om än på ett svårbegripligt sätt) vid en offentligt TV-sänd utfrågning. 
Vart är vi på väg? Ska inte alla kunna få ta del av beslutsunderlaget när vi ska göra omvälvande förändringar av vårt skattesystem? Det är inte bara jag som är frustrerad. Krister Andersson på Svenskt näringsliv skriver om detta i SvD i dag.

Debattartikel: Skatteåterbäringen kommer gå till skattehöjningar

Jag skriver i Kristianstadsbladet om hur de höjda skatterna slår mot hushållen. 

”Riksdagsledamot Maria Malmer Stenergard skriver i Kristianstadsbladet om hur regeringens skattehöjningar slår mot hushållens ekonomi. 

”För en familj med två vuxna medelinkomsttagare som använder ROT-avdrag och kör bil kommer regeringens skattehöjningar totalt att kosta omkring 15 000 kr per år. Mer än var tredje barnmorska får höjd skatt.”

Artikel om skatteflykt i Skånska Dagbladet

Skriver om arbetet mot skatteflykt i Skånska Dagbladet. Daniel Sestrajcic (V) försöker kleta på oss åsikter vi inte har. Vi är positiva till det internationella arbetet mot skatteflykt. Vi står bakom arbetet i OECD men anser att man inom EU-kommissionen har hastat fram ett förslag som slår mot svenska företags konkurrenskraft. 

Debatt med finansministern

I dag var det debatt med finansministern om en viktig försiktighetsprincip. Om man genomför åtgärder som man tror på sikt kommer att leda till ökade skatteinkomster, så bör man inte räkna med dessa dynamiska effekter. Det är försiktigt och klokt. Men när man genomför förändringar som riskerar leda till minskade inkomster, då borde försiktighetsprincipen innebära att man räknar med de minskade inkomsterna. Så tycker Finanspolitiska Rådet, som kritiserar regeringen för att inte redovisa effekterna av höjda skatter. Regeringen räknar felaktigt med skatteinkomster som de aldrig kommer att få, eftersom höjda skatter inte automatiskt leder till ökade inkomster utan snarare till mindre inkomster, eftersom folk tenderar att arbeta mindre. 
Finansministern var tydlig med att hon, trots kritiken, inte kommer att ändra sina beräkningsmetoder. Det riskerar leda till hål i budgeten. Notan går till hushållen. Det är helt fel väg att gå.