I Expressen efter statsministerns frågestund

I torsdags var det statsministerns frågestund och jag passade på att fråga Stefan Löfven om krav enligt kollektivavtal vid offentlig upphandling.

Nu skriver Expressen om ”påhoppet” av Moderaterna och Centerpartiet i frågestunden.

Här kan du läsa mitt inlägg:

”Fru talman! Den svenska modellen går ut på att arbetsmarknadens parter bestämmer villkoren på arbetsmarknaden. Ofta sker det genom kollektivavtal, men i den svenska modellen ingår också att rätten att inte teckna kollektivavtal. Den ordningen vill regeringen nu överge genom krav enligt kollektivavtal vid offentlig upphandling.

 

Fru talman! Sex av tio företag med färre än 50 anställda saknar kollektivavtal. Alldeles för få lägger anbud vid offentlig upphandling. Med regeringens förslag skulle det bli ännu färre.

 

Min fråga är: Varför överger regeringen den svenska modellen? Varför vill man göra det svårare för företagen att växa och få jobben att växa till?

 

Jag hoppas att statsministern nu inte anklagar oss för att vilja sänka lönerna eller försämra villkoren för arbetstagare. Det vill vi inte. Vi vill ha sjysta villkor, och den som de facto har sänkt lönerna är statsministern själv under sin tid som ordförande i Metall.”

Statsministern svarade så här:

Fru talman! Jo, jag tänker säga det. Ni vill sänka inkomsten för människor, för det är precis det ert förslag går ut på. Det är bara att läsa innantill. Om man utgår från att man ska arbeta ett visst antal färre timmar blir det så permanent. Det blir en mindre inkomst. Moderaterna är väldigt tydliga med att de helst inte vill ha någonting med kollektivavtal att göra över huvud taget.

 

Kollektivavtalen är en viktig del i den svenska modellen. Den har tjänat oss oerhört väl och kommer att göra så i framtiden. Den driver fram produktivitet, effektivitet och flexibilitet, men den ser också till att det som åstadkoms i produktionen fördelas någorlunda rättvist och sjyst. Den modellen ska vi vara rädda om.

 

Ska då inte den offentliga upphandlingen befrämja den svenska modellen? Jag menar att den ska göra det. Den typen av krav ska vi ha. När vi använder så mycket gemensamma pengar ska vi se till att det ska vara sjysta jobb och ingenting annat.

Statsministern svarar alltså inte på frågan om det inte i den svenska modellen också ingår rätten att inte teckna kollektivavtal. Och han anklagade Moderaterna för saker som vi inte står frö: att vi vill sänka inkomsten för människor. Är det något parti som vill höja människors disponibla inkomst så är det väl Moderaterna..

Uttalar mig i DN om regeringens upphandlingsförslag

Regeringen vill ändra möjligheterna att stoppa upphandlingsprocesser genom att överklaga. Bakgrunden är att Migrationsverket stod med tomma boenden eftersom frågan överklagats.

Jag förstår regeringens tanke, men som Lagrådet framhåller uppnår regeringen inte sitt syfte med det lagförslag som de lägger fram. Lagrådet är mycket kritiskt och den kritiken bör vi ta på allvar. Lagrådet skriver bland annat så här:

I remissen sägs att lagförslagen är avsedda att vara ett förtydligande utan någon ändring av rättsläget. Det är svårt att förstå att förslagen i så fall kan få den eftersträvade effekten att allmänt underlätta genomförandet av brådskande upphandlingar.
I själva verket förefaller det vara så att förslagen syftar till en ändrad rättstillämpning som leder till att färre interimistiska beslut meddelas. För att det syftet ska uppnås krävs en reglering som anvisar just en annan rättstillämpning än den nuvarande.

I remissen skymtar tanken att lagändringen ska leda till att den upp- handlande myndighet som är part i målet mer utförligt än för närva- rande argumenterar i inhibitionsfrågan och åberopar de omständig- heter som talar för att allmänintresset ska tillgodoses. En sådan tanke kan förverkligas på annat sätt än genom den föreslagna lagändringen. Lagförslaget är föranlett av den rådande flyktingsituationen. En adekvat åtgärd kan då vara att utbilda dem som företräder Migrationsverket om de processuella förutsättningarna i målen.

Lagrådet avstyrker att remissens lagförslag läggs till grund för lagstiftning.

Jag uttalar mig i DN i frågan. Här kan du läsa artikeln.

Artikel på upphandling24.se

Upphandling24 skriver i dag om min senaste skriftliga fråga till civilministern. Jag är mycket förvånad att regeringen väljer att lägga fram ett förslag som så tydligt missgynnar svenska företag. I min fråga skriver jag så här:

Nyligen presenterade regeringen ett utkast till lagrådsremiss benämnd Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling. I sina överväganden skriver regeringen (s. 69) bland annat följande:

”Sammantaget anser regeringen att det finns sakliga skäl för en reglering som medger att utstationerande arbetsgivare i praktiken behandlas förmånligare i en upphandling än övriga leverantörer.”

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

Hur bedömer statsrådet och regeringen att förslaget om missgynnande av inhemska företag vid offentlig upphandling kommer att påverka svenska företags möjligheter att stå sig i den internationella konkurrensen?

Här kan du läsa artikeln i upphandling24.

Rapport om krav enligt kollektivavtal

Igår sände SVT:s Rapport ett inslag om regeringens förslag gällande offentlig upphandling. Förutom att implementera de tre EU-direktiven (för sent) vill regeringen alltså krydda med krav enligt kollektivavtal. Det slår stenhårt framför allt mot små och medelstora företag, som ofta saknar kollektivavtal. Det gör de inte för att de inte är seriösa, utan för att kollektivavtal saknar den flexibilitet som de behöver.

Lagförslaget, när det väl läggs på riksdagens bord, är enligt Rapport den största lagstiftningsprodukten under hela den här mandatperioden. Frågan behandlas i finansutskottet och från Moderaternas sida är det jag som ansvarar för frågan. Det kommer att bli mycket men roligt arbete. Hur vi implementerar direktiven spelar stor roll för svenska företag. Just nu plöjer jag mig igenom Lagrådets massiva kritik mot regeringen.

Lagrådet kritiserar bland annat omfattningen på lagstiftningen (tusen paragrafer!) och skriver så här:

Redan genom sin omfattning blir regleringen svåröverskådlig och därmed svår att tillämpa. Lagarna innehåller bestämmelser av skiftande slag. Flera är sådana att de knappast kräver lagform – om de alls fyller någon funktion.

 

Upphandling24 om min fråga till ministern

I veckan lämnade jag in en fråga till civilminister Ardalan Shekarabi om regeringens förslag på krav enligt kollektivavtal:

Har statsrådet gjort ställningstagandet att det skulle vara förenligt med principen om likabehandling av leverantörer vid upphandling att införa en lättnad för företag som har tecknat kollektivavtal?

Upphandling24 skriver i en artikel om min fråga.

Debatt med civilministern om offentlig upphandling

debatt_ardalanIgår debatterade jag krav enligt kollektivavtal med civilminister Ardalan Shekarabi.

Jag sade bland annat så här:

Nu ska vi implementera tre stora EU-direktiv på upphandlingens område. Men som vanligt kan Sverige inte nöja sig med att bara implementera direktiven utan vill krydda med lite smått och gott. Och den här regeringen går, sin vana trogen, fackföreningarnas ärenden. Därför vill man nu krydda direktiven med krav på kollektivavtalsliknande villkor hos alla som lägger anbud.

Utredningen har fått i uppgift att försöka hitta en modell för att säkerställa kollektivavtalsliknande villkor, samtidigt som man inte får ställa krav på faktisk kollektivavtalsanslutning. Det är ett minst sagt svårt uppdrag. Det är inte lätt, eftersom EU-rätten värnar principer som fri rörlighet och föreningsfrihet. (…)

Jag kan konstatera att remissinstanserna är bekymrade över att förslaget innebär en ytterligare ökad administrativ börda för företagen. Det kan leda till ett ytterligare minskat intresse, särskilt för små företag, att över huvud taget delta i upphandlingar, oavsett om företagen lever upp till villkoren eller inte. När till exempel Kristianstad kommun ska upphandla stolar till sina skolor är risken stor att det blir färre anbudsgivare, högre pris och sämre kvalitet. Det är inte bra för konkurrensen, det är inte bra för skattebetalarna och det är inte bra för jobben. (…)

Vid den socialdemokratiska valupptakten 2014 sa Stefan Löfven: Om jag får bilda regering kommer jag att kräva besked av varje statsråd och varje myndighetschef om ett beslut innebär fler jobb eller ej. Alla förslag ska syfta till att skapa fler jobb.

Nu tycks inte internkontroll och uppföljning av vallöften vara regeringens absolut starkaste gren, så jag passar på att ställa frågan här i dag: På vilket sätt syftar regeringens strävan efter kollektivavtalsliknande villkor till att skapa fler jobb?

Här kan du se hela debatten i efterhand.

Besök på Finansinspektionen och debatt om upphandling

I dag besökte finansutskottet Finansinspektionen för intressanta diskussioner om bland annat hushållens skuldsättning och konsekvenserna av att det byggs för få bostäder.

Nu på kvällen debatterade jag och kollegan Ann-Charlotte Hammar Johnsson offentlig upphandling och den bisarra Vita jobb-modellen som innebär att fackliga kontrollanter kan genomföra granskningar av upphandlade bolag. Civilminister Ardalan Shekarabi slingrade sig och menade att vi i riksdagen inte ska debattera Malmös sätt att jobba med upphandling. Själv tycker jag att det är problematiskt när kommunerna låter facken genomföra uppgifter som normalt åvilar Skattemyndigheten.

debatt_ardalan