S förslag på personaloptioner otillräckligt

Unga och växande företag får allt svårare att rekrytera spetskompetens i en tuff global konkurrens. Kraftigt höjda skatter på jobb och företagande gör det inte enklare. Ska Sverige kunna hänga med måste företagen få bättre verktyg för att attrahera de bästa. Redan i höstbudgeten lade vi moderater ett skarpt förslag på personaloptioner som är ett viktigt sådant verktyg.
Igår presenterade regeringen sitt förslag. Det är bra att regeringen tar steget, men deras förslag är alldeles för begränsat för att få avsedd effekt. I vårt förslag går vi betydligt längre och vi satsar tre gånger så mycket pengar på reformen:

– Regeringen föreslår en begränsning på 50 anställda. Det är alltför snävt. Startups växer mycket snabbare i dag, men de har trots det stort behov av att kunna attrahera de bästa. Vi föreslår därför en betydligt mer generös begränsning på 250 anställda.

– Även taket på 80 miljoner kronor för nettoomsättning eller balansomslutning är alltför begränsat. Vi föreslår 350 miljoner kronor.

– Regeringens förslag riktar sig enbart till företag som är yngre än tio år. Efter att ha lyssnat till företagen har vi insett att en sådan gräns skulle utgöra ett alltför stort hinder. Vi sätter därför ingen bortre tidsgräns.

Jag, Ulf Kristersson och Lars Hjälmered skriver om vårt förslag i Dagens industri

Nej till flygskatt

Ibland undrar man om regeringens alla svar inleds med skattehöjningar. Höjd bensinskatt, kemikalieskatt, kilometerskatt, finansskatt, entreprenörsskatt och nu flygskatt. Flygskatt drabbar företag och människor men göe inget föe miljön. Lösningen måste finnas på internationell nivå, inte genom flygskatter i bara Sverige. 

Jag skriver med Jessica Rosencrantz, trafikpolitisk talesperson, i Kristianstadsbladet. 

Det svänger om regeringen

Man kan inte säga annat än att det svänger om regeringen. Vi har fått skilda besked om solelen beroende på vem vi frågat: ibland ska den tas bort och ibland ska den bara sänkas. Just denna kombination av lösningar presenterade regeringen i dag, inför att Magdalena Andersson i morgon kommer till skatteutskottet, dit hon kallats av Alliansen.
För företagen behövs långsiktiga lösningar och förutsebarhet. Det levererar inte den här regeringen. 

Jag och kollegan Per Åsling (C) är överens i bland annat Sydsvenskan

 

Tydliga skillnader i svensk politik

Igår var jag på plats i Agenda-studion för att följa partiledardebatten på plats. Skillnaderna blev tydliga. En enad Allians som ser Sveriges utmaningar och presenterar förslag för att bryta utanförskapet och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Mot en regering som hänvisar till tjusiga möten i New York och Paris och som tycks allmänt nöjd, trots att utanförskapet växer till att snart omfatta en miljon människor. Och så Jimmie Åkesson som klagar på att debatten inte handlar om sakpolitik. När han själv får en sakpolitisk fråga står han dock svarslös. Vad vill han göra för att få fler människor i arbete?

Skillnaderna mellan de politiska partierna framgår också tydligt i våra budgetförslag. Jag skriver i dag i Kristianstadsbladet tillsammans med Ulf Kristersson om vårt förslag. Vi säger nej till skadliga skattehöjningar, utvidgar RUT för att underlätta för fler enkla jobb, sätter ett tak i bidragssystemen och sänker skatterna i de lägsta inkomstskikten. Allt för att det ska löna sig bättre att arbeta, så att fler kan få sitt första jobb. Det är bara människor i arbete som kan trygga framtidens välfärd. Välfärden gör vi också stora satsningar på genom förstärkningar till kommunerna. En del av dem riktas särskilt till skolan med krav på bland annat utökad undervisningstid och mer matematik. 

Allt detta genomför vi med balans i budgeten. Trots högkonjunktur presenterar regeringen däremot en budget som går elva miljarder back. 

Bristande ledarskap av Löfven

I stället för att lägga fokus på vad som händer med svenska bolagsskatter, lägger sig statsministern nu i Storbritanniens skattefrågor. Det tyder också på brist på ledarskap att inte i stället ta itu med Sveriges verkliga problem, såsom:- ökande arbetslöshet bland utrikesfödda

– en miljon i utanförskap år 2020

– ökade bidrags- och transföreringskostnader med 77 miljarder till år 2020

…samtidigt som svensk ekonomi bromsar in.

Kommenterar i Dagens industri.