I Expressen efter statsministerns frågestund

I torsdags var det statsministerns frågestund och jag passade på att fråga Stefan Löfven om krav enligt kollektivavtal vid offentlig upphandling.

Nu skriver Expressen om ”påhoppet” av Moderaterna och Centerpartiet i frågestunden.

Här kan du läsa mitt inlägg:

”Fru talman! Den svenska modellen går ut på att arbetsmarknadens parter bestämmer villkoren på arbetsmarknaden. Ofta sker det genom kollektivavtal, men i den svenska modellen ingår också att rätten att inte teckna kollektivavtal. Den ordningen vill regeringen nu överge genom krav enligt kollektivavtal vid offentlig upphandling.

 

Fru talman! Sex av tio företag med färre än 50 anställda saknar kollektivavtal. Alldeles för få lägger anbud vid offentlig upphandling. Med regeringens förslag skulle det bli ännu färre.

 

Min fråga är: Varför överger regeringen den svenska modellen? Varför vill man göra det svårare för företagen att växa och få jobben att växa till?

 

Jag hoppas att statsministern nu inte anklagar oss för att vilja sänka lönerna eller försämra villkoren för arbetstagare. Det vill vi inte. Vi vill ha sjysta villkor, och den som de facto har sänkt lönerna är statsministern själv under sin tid som ordförande i Metall.”

Statsministern svarade så här:

Fru talman! Jo, jag tänker säga det. Ni vill sänka inkomsten för människor, för det är precis det ert förslag går ut på. Det är bara att läsa innantill. Om man utgår från att man ska arbeta ett visst antal färre timmar blir det så permanent. Det blir en mindre inkomst. Moderaterna är väldigt tydliga med att de helst inte vill ha någonting med kollektivavtal att göra över huvud taget.

 

Kollektivavtalen är en viktig del i den svenska modellen. Den har tjänat oss oerhört väl och kommer att göra så i framtiden. Den driver fram produktivitet, effektivitet och flexibilitet, men den ser också till att det som åstadkoms i produktionen fördelas någorlunda rättvist och sjyst. Den modellen ska vi vara rädda om.

 

Ska då inte den offentliga upphandlingen befrämja den svenska modellen? Jag menar att den ska göra det. Den typen av krav ska vi ha. När vi använder så mycket gemensamma pengar ska vi se till att det ska vara sjysta jobb och ingenting annat.

Statsministern svarar alltså inte på frågan om det inte i den svenska modellen också ingår rätten att inte teckna kollektivavtal. Och han anklagade Moderaterna för saker som vi inte står frö: att vi vill sänka inkomsten för människor. Är det något parti som vill höja människors disponibla inkomst så är det väl Moderaterna..

Kristianstadsbladet om min interpellationsdebatt med Ardalan Shekarabi

Den senaste tiden har jag mest debatterat upphandlingsfrågor med Ardalan Shekarabi. Som ni vet är det ett helt nytt regelverk på gång, men regeringen vill därtill lägga krav enligt kollektivavtal.

I fredags var det dock dags för en annan debatt med civilministern. Den handlade om de 10 miljarder i extra stöd som kommunerna fick i slutet av förra året med anledning av ökade kostnader för flyktingmottagande. Vi var överens mellan Allianspartierna och regeringspartierna om detta stöd. Däremot anser jag att regeringen måste följa upp stödet och se så att det används på rätt sätt. Därutöver är diskussionen om fördelningen av pengarna angelägen. Är det verkligen de kommuner som fått de långsiktiga utmaningarna med integrationen som har fått mest pengar? Jag undrade också varför den preliminära fördelningen skilde sig från den slutliga fördelningen.

Jag är glad att ministern håller med om att regeringen måste utvärdera satsningen. Det är viktigt inte minst inför framtiden. Att beräkningarna skilde sig åt berodde på tidsbrist.

Kristianstadsbladet skriver i dag om debatten.
160308_kommunmiljarderna_kb

Rapport om krav enligt kollektivavtal

Igår sände SVT:s Rapport ett inslag om regeringens förslag gällande offentlig upphandling. Förutom att implementera de tre EU-direktiven (för sent) vill regeringen alltså krydda med krav enligt kollektivavtal. Det slår stenhårt framför allt mot små och medelstora företag, som ofta saknar kollektivavtal. Det gör de inte för att de inte är seriösa, utan för att kollektivavtal saknar den flexibilitet som de behöver.

Lagförslaget, när det väl läggs på riksdagens bord, är enligt Rapport den största lagstiftningsprodukten under hela den här mandatperioden. Frågan behandlas i finansutskottet och från Moderaternas sida är det jag som ansvarar för frågan. Det kommer att bli mycket men roligt arbete. Hur vi implementerar direktiven spelar stor roll för svenska företag. Just nu plöjer jag mig igenom Lagrådets massiva kritik mot regeringen.

Lagrådet kritiserar bland annat omfattningen på lagstiftningen (tusen paragrafer!) och skriver så här:

Redan genom sin omfattning blir regleringen svåröverskådlig och därmed svår att tillämpa. Lagarna innehåller bestämmelser av skiftande slag. Flera är sådana att de knappast kräver lagform – om de alls fyller någon funktion.

 

Skriftliga frågor

Jag har i dagarna lämnat in två skriftliga frågor till regeringen. Den ena är ställd till finansminister Magdalena Andersson och den rör uppföljningen av försämringarna i ROT-avdraget:

Hur kommer finansministern att följa upp effekterna av sänkningen av ROT-avdraget på byggbranschen, och vilken beredskap har regeringen för att sätta in relevanta åtgärder om det visar sig att svartjobben åter kommer att öka?

Här kan du läsa hela frågan.

Den andra är ställd till Per Bolund med anledning av det kraftigt ökande antalet investeringsbedrägerier:

Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med det ökande antalet investeringsbedrägerier?

Här kan du läsa hela frågan.

 

 

Granskning av Riksbanken

I tisdags presenterade King och Goodfriend sin utvärdering av Riksbankens penningpolitik under perioden 2010-2015. De kom fram till sex huvudsakliga slutsatser och ett antal rekommendationer. När rapporten släpptes höll vi i finansutskottet en sluten utfrågning med rapportförfattarna. Media har gjort skilda analyser av arbetet. En del menar att rapporten är en sågning av Riksbanken medan andra kritiserat författarna för att inte ha förstått det svenska systemet. DN menar att rapporten är ett rop efter politiskt ansvarstagande.

160121_king_goodfriend

Jag tycker att den på många sätt är intressant, inte minst den del som redogör för den svenska ekonomins utveckling och de resonemang som fördes i realtid.

Vänsterpartiet jublade över förslaget att politisera definitionen av inflationsmålet.  Personligen är jag tveksam till om vi politiker har kompetensen för det, även om det kan finnas en poäng i att Riksbanken inte själv definierar målet.

Rapporten går inom kort ut på remiss och i maj kommer vi att återkomma till den.

Slutsatserna kan sammanfattas (grovt) så här:

  1. Det var rimligt att höja räntan från 0,25 till 2 procent mellan juni 2010 och juli 2011.
  2. Det dröjde alltför länge innan Riksbanken insåg allvaret i Euroområdets problem och majoriteten var för sen med att sänka räntorna under 2013.
  3. Ledamöterna har lagt alltför stor möda och tid åt att redogöra sin syn på den framtida utvecklingen av reporäntan. Marknaden fäste inte särskilt stort avseende vid den publicerade räntebanan.
  4. Direktionen har haft alltför stor tilltro till de modeller för prognostisering som använts av Riksbankens tjänstemän. De är alltför mekaniska och det krävs en portion sunt förnuft också.
  5. Riksbankens uppdrag har försvårats av regeringens obeslutsamhet när det gäller att införa en klar och tydlig ordning för makrotillsynen.
  6. Direktionen behöver en bättre ton mellan majoritet och minoritet och protokollen måste spegla båda sidorna på ett balanserat sätt.

Några av Kings och Goodfriends rekommendationer:

  • Riksdagen bör definiera och siffersätta inflationsmålet. I dag rekommenderas 2 procent mätt i KPIF. Detta ska Riksbanken sedan försöka nå men de kan under en tid avvika från målet om de kan motivera för riksdagen att så sker.
  • Riksbanken bör ompröva sina metoder för prognostisering.
  • Finansinspektionen måste omgående få de befogenheter och tillsynsverktyg som krävs för uppdraget att främja finansiell stabilitet.
  • Riksbanken och Finansinspektionen bör tillsätta en gemensam kommitté för makrotillsyn.
  • Riksbankslagen bör ändras för att förtydliga Riksbankens roll när det gäller att värna finansiell stabilitet.
  • Riksbankens direktion bör stöpas om till ett penningpolitiskt råd med tre verkställande ledamöter (varav en är ordföranden) och tre icke verkställande ledamöter.

Debatt med civilministern om offentlig upphandling

debatt_ardalanIgår debatterade jag krav enligt kollektivavtal med civilminister Ardalan Shekarabi.

Jag sade bland annat så här:

Nu ska vi implementera tre stora EU-direktiv på upphandlingens område. Men som vanligt kan Sverige inte nöja sig med att bara implementera direktiven utan vill krydda med lite smått och gott. Och den här regeringen går, sin vana trogen, fackföreningarnas ärenden. Därför vill man nu krydda direktiven med krav på kollektivavtalsliknande villkor hos alla som lägger anbud.

Utredningen har fått i uppgift att försöka hitta en modell för att säkerställa kollektivavtalsliknande villkor, samtidigt som man inte får ställa krav på faktisk kollektivavtalsanslutning. Det är ett minst sagt svårt uppdrag. Det är inte lätt, eftersom EU-rätten värnar principer som fri rörlighet och föreningsfrihet. (…)

Jag kan konstatera att remissinstanserna är bekymrade över att förslaget innebär en ytterligare ökad administrativ börda för företagen. Det kan leda till ett ytterligare minskat intresse, särskilt för små företag, att över huvud taget delta i upphandlingar, oavsett om företagen lever upp till villkoren eller inte. När till exempel Kristianstad kommun ska upphandla stolar till sina skolor är risken stor att det blir färre anbudsgivare, högre pris och sämre kvalitet. Det är inte bra för konkurrensen, det är inte bra för skattebetalarna och det är inte bra för jobben. (…)

Vid den socialdemokratiska valupptakten 2014 sa Stefan Löfven: Om jag får bilda regering kommer jag att kräva besked av varje statsråd och varje myndighetschef om ett beslut innebär fler jobb eller ej. Alla förslag ska syfta till att skapa fler jobb.

Nu tycks inte internkontroll och uppföljning av vallöften vara regeringens absolut starkaste gren, så jag passar på att ställa frågan här i dag: På vilket sätt syftar regeringens strävan efter kollektivavtalsliknande villkor till att skapa fler jobb?

Här kan du se hela debatten i efterhand.

Jag KU-anmäler statsministern

Igår lämnade jag in en KU-anmälan mot Stefan Löfven på grund av Regeringskansliets ku-anmalanbristande hantering av min begäran om utfående av allmänna handlingar. Jag anmäler även civilminister Ardalan Shekarabi för hans hantering av min begäran.

Kristianstadsbladet skriver om min anmälan. Här kan du läsa hela anmälan.

Interpellation om bensinskatten

I dag lämnade jag in en interpellation till finansministern med anledning av dn kommande höjning av bensinskatten. Den är förödande för oss som bor utanför storstäderna och som inte klarar oss utan bil. Dessutom innebär den ett ordentlgt löftesbrott från finansministern.

Jag ser fram emot debatten! Här kan du läsa interpellationen.