Vilken dag!

Jag sitter nu på mitt kontor och summerar en oerhört intensiv dag, som dessutom råkar vara min födelsedag. Det blev en tidig morgon på kontoret för sista förberedelserna inför kammardebatten om amorteringskravet som började kl. 9. Här kan man se debatten i efterhand. Eller debatt och debatt.. Det blev tre anföranden, eftersom vi var överens i sak. Nu får vi noga följa effekterna och det är viktigt att regeringen ser till att anpassa föreskrifterna om det skulle uppstå några oväntade effekter. På bilden ser du mig med Jörgen Andersson, som är kollega i finansutskottet, och Sotiris Delis, kollega och bankman med intresse för amorteringsfrågan. Kul med så trevligt sällskap i kammaren!

160323_kammarenEfter debatten var det dags för kommittémöte med moderaterna i finansutskottet. Vi diskuterade bland annat upphandlingsfrågan (igen).

Jag fick avvika lite tidigare från mötet, eftersom jag, Jessika Roswall och Carl-Oskar Bohlin arrangerade ett seminarium om skuldsanering för företagare. Medverkade gjorde företrädare för departementet, Företagarna, Kronofogden och Intrum Justitia. Det blev en jätteintressant diskussion om hur vi kan få fler att våga starta företag och inte vara rädda för att misslyckas. Företagarna är motorn i Sveriges ekonomi!

160323_seminarium

Från seminariet till kontoret, jobb och samordning med kollegorna som passade på att fira mig lite! Tack!! Efter voteringen kl. 16 möttes vi i utredningen som tittar på överskottsmålet för staten. Knastertorrt med viktigt och intressant. En låååång dag börjar nu gå mot natt. Så god natt!

160323_overskottsmalet

 

 

 

 

I Expressen efter statsministerns frågestund

I torsdags var det statsministerns frågestund och jag passade på att fråga Stefan Löfven om krav enligt kollektivavtal vid offentlig upphandling.

Nu skriver Expressen om ”påhoppet” av Moderaterna och Centerpartiet i frågestunden.

Här kan du läsa mitt inlägg:

”Fru talman! Den svenska modellen går ut på att arbetsmarknadens parter bestämmer villkoren på arbetsmarknaden. Ofta sker det genom kollektivavtal, men i den svenska modellen ingår också att rätten att inte teckna kollektivavtal. Den ordningen vill regeringen nu överge genom krav enligt kollektivavtal vid offentlig upphandling.

 

Fru talman! Sex av tio företag med färre än 50 anställda saknar kollektivavtal. Alldeles för få lägger anbud vid offentlig upphandling. Med regeringens förslag skulle det bli ännu färre.

 

Min fråga är: Varför överger regeringen den svenska modellen? Varför vill man göra det svårare för företagen att växa och få jobben att växa till?

 

Jag hoppas att statsministern nu inte anklagar oss för att vilja sänka lönerna eller försämra villkoren för arbetstagare. Det vill vi inte. Vi vill ha sjysta villkor, och den som de facto har sänkt lönerna är statsministern själv under sin tid som ordförande i Metall.”

Statsministern svarade så här:

Fru talman! Jo, jag tänker säga det. Ni vill sänka inkomsten för människor, för det är precis det ert förslag går ut på. Det är bara att läsa innantill. Om man utgår från att man ska arbeta ett visst antal färre timmar blir det så permanent. Det blir en mindre inkomst. Moderaterna är väldigt tydliga med att de helst inte vill ha någonting med kollektivavtal att göra över huvud taget.

 

Kollektivavtalen är en viktig del i den svenska modellen. Den har tjänat oss oerhört väl och kommer att göra så i framtiden. Den driver fram produktivitet, effektivitet och flexibilitet, men den ser också till att det som åstadkoms i produktionen fördelas någorlunda rättvist och sjyst. Den modellen ska vi vara rädda om.

 

Ska då inte den offentliga upphandlingen befrämja den svenska modellen? Jag menar att den ska göra det. Den typen av krav ska vi ha. När vi använder så mycket gemensamma pengar ska vi se till att det ska vara sjysta jobb och ingenting annat.

Statsministern svarar alltså inte på frågan om det inte i den svenska modellen också ingår rätten att inte teckna kollektivavtal. Och han anklagade Moderaterna för saker som vi inte står frö: att vi vill sänka inkomsten för människor. Är det något parti som vill höja människors disponibla inkomst så är det väl Moderaterna..

Besök hos Prisjakt och hos upphandlingschefen i Ängelholms kommun

I dag gjorde jag två riktigt spännande besök i Ängelholm tillsammans med kollegan Anette Åkesson och Robin Holmberg, oppositionsråd i Ängelholm. På förmiddagen träffade vi Prisjakt. Vilket spännande och expansivt företag! De erövrar nu Europa med sin jämförelsesajt. Det är ett ungt och innovativt gäng som satsar på personalvård och innovationer. Vi pratade bland annat om möjligheten för nyanlända att få jobb inom IT-branschen.

160311_angelholm

På eftermiddagen träffade vi upphandlingschef Lisbeth Jonsson på Ängelholms kommun. Jag lärde mig otroligt mycket på 1,5 timmar med henne. Vi pratade bland annat om svårigheterna med krav enligt kollektivavtal, Lagrådets kritik och vikten av uppföljning.

Körde sedan hem genom ett soligt Skåne och bjöds på viltgryta som pappa lagat med mycket kärlek!

 

Uttalar mig i DN om regeringens upphandlingsförslag

Regeringen vill ändra möjligheterna att stoppa upphandlingsprocesser genom att överklaga. Bakgrunden är att Migrationsverket stod med tomma boenden eftersom frågan överklagats.

Jag förstår regeringens tanke, men som Lagrådet framhåller uppnår regeringen inte sitt syfte med det lagförslag som de lägger fram. Lagrådet är mycket kritiskt och den kritiken bör vi ta på allvar. Lagrådet skriver bland annat så här:

I remissen sägs att lagförslagen är avsedda att vara ett förtydligande utan någon ändring av rättsläget. Det är svårt att förstå att förslagen i så fall kan få den eftersträvade effekten att allmänt underlätta genomförandet av brådskande upphandlingar.
I själva verket förefaller det vara så att förslagen syftar till en ändrad rättstillämpning som leder till att färre interimistiska beslut meddelas. För att det syftet ska uppnås krävs en reglering som anvisar just en annan rättstillämpning än den nuvarande.

I remissen skymtar tanken att lagändringen ska leda till att den upp- handlande myndighet som är part i målet mer utförligt än för närva- rande argumenterar i inhibitionsfrågan och åberopar de omständig- heter som talar för att allmänintresset ska tillgodoses. En sådan tanke kan förverkligas på annat sätt än genom den föreslagna lagändringen. Lagförslaget är föranlett av den rådande flyktingsituationen. En adekvat åtgärd kan då vara att utbilda dem som företräder Migrationsverket om de processuella förutsättningarna i målen.

Lagrådet avstyrker att remissens lagförslag läggs till grund för lagstiftning.

Jag uttalar mig i DN i frågan. Här kan du läsa artikeln.

Kristianstadsbladet om min interpellationsdebatt med Ardalan Shekarabi

Den senaste tiden har jag mest debatterat upphandlingsfrågor med Ardalan Shekarabi. Som ni vet är det ett helt nytt regelverk på gång, men regeringen vill därtill lägga krav enligt kollektivavtal.

I fredags var det dock dags för en annan debatt med civilministern. Den handlade om de 10 miljarder i extra stöd som kommunerna fick i slutet av förra året med anledning av ökade kostnader för flyktingmottagande. Vi var överens mellan Allianspartierna och regeringspartierna om detta stöd. Däremot anser jag att regeringen måste följa upp stödet och se så att det används på rätt sätt. Därutöver är diskussionen om fördelningen av pengarna angelägen. Är det verkligen de kommuner som fått de långsiktiga utmaningarna med integrationen som har fått mest pengar? Jag undrade också varför den preliminära fördelningen skilde sig från den slutliga fördelningen.

Jag är glad att ministern håller med om att regeringen måste utvärdera satsningen. Det är viktigt inte minst inför framtiden. Att beräkningarna skilde sig åt berodde på tidsbrist.

Kristianstadsbladet skriver i dag om debatten.
160308_kommunmiljarderna_kb