Studiebesök hos företagare på landsbygden

I måndags hade jag förmånen att få vara med på två riktigt bra studiebesök med Pontus Lindberg och Charlotte Wachtmeister för att prata landsbygdspolitik. Först ut var Naturhälsan i Glimåkra med mångsysslaren Ann Jönsson i spetsen. Vi pratade bland annat om regelkrångel för småföretagare och den orörda naturen som konkurrensfördel. Kristianstadsbladet var med under besöket. Du kan läsa artikeln här.

Jag säger bland annat:

– Hur kontakterna fungerar med myndigheter och kommun, är en annan viktig bit, sade Maria Malmer Stenergard som tror att det vill till regelförenklingar främst för de många småföretagare som verkar i landsbygd.

– Många regelverk är framtagna för stordrift med avgifter som kan kännas enorma att bära för en småföretagare.

160126_naturhalsan

På eftermiddagen bar det av till Lyckås morötter i Fjälkinge. Med 40 anställda levererar de alla Icas morötter och har nyskördade morötter året runt! De beklagade sig över stelbenta myndigheter och höjda arbetsgivaravgifter för unga, men gav en eloge till kommunen.

Granskning av Riksbanken

I tisdags presenterade King och Goodfriend sin utvärdering av Riksbankens penningpolitik under perioden 2010-2015. De kom fram till sex huvudsakliga slutsatser och ett antal rekommendationer. När rapporten släpptes höll vi i finansutskottet en sluten utfrågning med rapportförfattarna. Media har gjort skilda analyser av arbetet. En del menar att rapporten är en sågning av Riksbanken medan andra kritiserat författarna för att inte ha förstått det svenska systemet. DN menar att rapporten är ett rop efter politiskt ansvarstagande.

160121_king_goodfriend

Jag tycker att den på många sätt är intressant, inte minst den del som redogör för den svenska ekonomins utveckling och de resonemang som fördes i realtid.

Vänsterpartiet jublade över förslaget att politisera definitionen av inflationsmålet.  Personligen är jag tveksam till om vi politiker har kompetensen för det, även om det kan finnas en poäng i att Riksbanken inte själv definierar målet.

Rapporten går inom kort ut på remiss och i maj kommer vi att återkomma till den.

Slutsatserna kan sammanfattas (grovt) så här:

  1. Det var rimligt att höja räntan från 0,25 till 2 procent mellan juni 2010 och juli 2011.
  2. Det dröjde alltför länge innan Riksbanken insåg allvaret i Euroområdets problem och majoriteten var för sen med att sänka räntorna under 2013.
  3. Ledamöterna har lagt alltför stor möda och tid åt att redogöra sin syn på den framtida utvecklingen av reporäntan. Marknaden fäste inte särskilt stort avseende vid den publicerade räntebanan.
  4. Direktionen har haft alltför stor tilltro till de modeller för prognostisering som använts av Riksbankens tjänstemän. De är alltför mekaniska och det krävs en portion sunt förnuft också.
  5. Riksbankens uppdrag har försvårats av regeringens obeslutsamhet när det gäller att införa en klar och tydlig ordning för makrotillsynen.
  6. Direktionen behöver en bättre ton mellan majoritet och minoritet och protokollen måste spegla båda sidorna på ett balanserat sätt.

Några av Kings och Goodfriends rekommendationer:

  • Riksdagen bör definiera och siffersätta inflationsmålet. I dag rekommenderas 2 procent mätt i KPIF. Detta ska Riksbanken sedan försöka nå men de kan under en tid avvika från målet om de kan motivera för riksdagen att så sker.
  • Riksbanken bör ompröva sina metoder för prognostisering.
  • Finansinspektionen måste omgående få de befogenheter och tillsynsverktyg som krävs för uppdraget att främja finansiell stabilitet.
  • Riksbanken och Finansinspektionen bör tillsätta en gemensam kommitté för makrotillsyn.
  • Riksbankslagen bör ändras för att förtydliga Riksbankens roll när det gäller att värna finansiell stabilitet.
  • Riksbankens direktion bör stöpas om till ett penningpolitiskt råd med tre verkställande ledamöter (varav en är ordföranden) och tre icke verkställande ledamöter.

Alltför många skåningar hamnar i ekonomisk kris

Skåningar hamnar alltför ofta i ekonomisk kris. Vad kan man göra åt det? Vi som intervjuas i Kristianstadsbladet i dag har lite olika utgångspunkter. Vilka åtgärder som behövs kan skilja sig åt beroende på vem vi pratar om.
Jag pratade mer generellt om vad som brukar vara orsaken till en ekonomisk kris, nämligen oförutsedda händelser som sjukdom och arbetslöshet. Som kronofogde har jag sett att vem som helst kan hamna i ekonomisk kris.
Vi behöver bättre buffert i vår ekonomi och större kunskaper i privatekonomi och familjejuridik. Dessa ämnen bör därför få större utrymme på gymnasiet och ingå i SFI. Alla måste garanteras god tillgång till budget- och skuldrådgivning, men den håller i dag mycket varierande kvalitet runt om i landet. Många skuldsätts på grund av att deras företag har gått dåligt. Vi måste bli bättre på att ge företagare en andra chans och att utöka möjligheten till skuldsanering för företagare. Detta är några av de förslag som vi moderater i Civilutskottet har presenterat.
160121_artikel_skulder

Debatt med civilministern om offentlig upphandling

debatt_ardalanIgår debatterade jag krav enligt kollektivavtal med civilminister Ardalan Shekarabi.

Jag sade bland annat så här:

Nu ska vi implementera tre stora EU-direktiv på upphandlingens område. Men som vanligt kan Sverige inte nöja sig med att bara implementera direktiven utan vill krydda med lite smått och gott. Och den här regeringen går, sin vana trogen, fackföreningarnas ärenden. Därför vill man nu krydda direktiven med krav på kollektivavtalsliknande villkor hos alla som lägger anbud.

Utredningen har fått i uppgift att försöka hitta en modell för att säkerställa kollektivavtalsliknande villkor, samtidigt som man inte får ställa krav på faktisk kollektivavtalsanslutning. Det är ett minst sagt svårt uppdrag. Det är inte lätt, eftersom EU-rätten värnar principer som fri rörlighet och föreningsfrihet. (…)

Jag kan konstatera att remissinstanserna är bekymrade över att förslaget innebär en ytterligare ökad administrativ börda för företagen. Det kan leda till ett ytterligare minskat intresse, särskilt för små företag, att över huvud taget delta i upphandlingar, oavsett om företagen lever upp till villkoren eller inte. När till exempel Kristianstad kommun ska upphandla stolar till sina skolor är risken stor att det blir färre anbudsgivare, högre pris och sämre kvalitet. Det är inte bra för konkurrensen, det är inte bra för skattebetalarna och det är inte bra för jobben. (…)

Vid den socialdemokratiska valupptakten 2014 sa Stefan Löfven: Om jag får bilda regering kommer jag att kräva besked av varje statsråd och varje myndighetschef om ett beslut innebär fler jobb eller ej. Alla förslag ska syfta till att skapa fler jobb.

Nu tycks inte internkontroll och uppföljning av vallöften vara regeringens absolut starkaste gren, så jag passar på att ställa frågan här i dag: På vilket sätt syftar regeringens strävan efter kollektivavtalsliknande villkor till att skapa fler jobb?

Här kan du se hela debatten i efterhand.

Carolin Dahlman: ”Hellre låg lön än bidrag”

Carolin Dahlman skriver om min debatt med Annelie Karlsson (S) på ledarplats:

I en debatt mellan de båda skånska riksdagsledamöterna Maria Malmer Stenegard (M) och Annelie Karlsson (S) framgick det tydligt hur Socialdemokraterna hellre lever i en vision än i verkligheten. Och att detta kan ge Sverige djupa sår.

Karlsson menade:”Jag är inte beredd att säga att vi ska sänka löner. Människor som kommer till oss eller ungdomar som inte har tillräcklig kraft för att komma in på arbetsmarknaden behöver någonstans att bo, ska kunna teckna hyresavtal, kunna låna pengar till sin första bil eller vad man drömmer om. Dumpade löner innebär ökade skillnader i samhället och det är jag inte ett dugg intresserad av. Människor ska kunna leva goda liv och försörja sig. Det är så vi har ett samhälle som håller ihop” (4/1).

Det vore naturligtvis bra om man kunde svinga sitt trollspö och så blir världen lika fin som man önskar. Men hennes kommentar liknar den som Marie Antoinette sägs ha gett de brödlösa, hungrande: ”kan de inte äta bakelser i stället?”.

 

Här kan du läsa hela ledaren.

Debattartikel i Norra Skåne

debattt_nsk_hans_anette I dag skriver jag och kollegorna Hans Wallmark och Anette Åkesson i Norra Skåne om att finansministern har tappat greppet om statens finanser:

”Finansministern meddelade nyligen att hon längtar efter att genomföra ofinansierade reformer och klargjorde att principen om krona-för-krona överges samt att regeringen kommer att låna till nya utgifter.

När läget är allvarligt måste man i stället klara av att prioritera.”

 

 

Debatt med (S) i Kristianstadsbladet om arbetsmarknad och integration

I dag skriver Kristianstadsbladet om min och Annelie Karlssons (S) debatt i Kristianstadsbladets studio.

Vi ser ett nytt utanförskap växa fram bland utrikes födda och unga utan gymnasieutbildning. Vi måste bli bättre på att rusta människor för första jobbet, men vi måste också prata om hur fler jobb kan skapas. Det görs inte genom arbetsmarknadspolitiska projekt. Vi behöver prata enkla jobb och sänkta ingångslöner. Det är alltid finare att gå till jobbet, även ett enkelt sådant, än att gå på bidrag.

Sedan måste vi också bli mycket bättre på tidig svenskundervisning och på validering och komplettering av utländska utbildningar.

Här kan du se debatten.

debatt_annelie_karlsson