Regelkrångel som ställer till det

Det sista jag gjorde innan jag lämnade Riksdagen förra veckan var att lämna in en skriftlig fråga till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Regelkrånglet ställer varje dag till det för företagarna, inte minst för de små. Sven Olsson i Lillehem har hamnat i ett byråkratins moment 22. Han riskerar att bli tvungen att lägga ner sin produktion av högkvalitativt kött på grund av allt krångel. Det får bara inte hända.

Nu måste vi från politiskt håll sluta prata om regelförenklingar och på allvar börja rensa upp i den byråkratiska djungeln.

Kristianstadsbladet uppmärksammade min fråga. I artikeln föreslog jag bland annat företagslotsar som hjälper näringsidkare att hitta rätt i myndighetsdjungeln. Sådana ska naturligtvis inte behövas, men så länge vi har en djungel behöver vi guider. Flera kommuner har genomfört lyckade projekt med lotsar för att exempelvis underlätta nyetablering av företag i kommunen. Det kan staten ta efter.

lillehem

Ministerns svar kan läsas här.

Det är lätt att säga att man ska genomföra regelförenklingar. Alliansen försökte. Till exempel möjliggjorde vi mobila gårdsslakterier. Det är bra för uppfödarna och det är framför allt bra för djuren att slippa stressande transporter.

Men mycket finns kvar att göra. En väldigt bra början är att tänka över varje ny regel som vi vill införa. Behövs den verkligen? Krånglar den till det?

Och sedan måste vi rensa upp i djungeln.

Skriftlig fråga om ROT-avdraget

I en interpellationsdebatt med mig förra veckan, sade finansministern att ”vad gäller svartarbete är ju ROT- och RUT-avdragen så stora och har varit så generösa att detta är en sektor som i praktiken är obeskattad”.

För mig är detta obegripligt.

Som bekant påverkar ROT- och RUT-avdragen skatten för den som nyttjar tjänsterna, men inte skatten för företagen som tillhandahåller tjänsterna. De gynnas av att de blir en större efterfrågan på deras tjänster, men de har inte någon skattemässig förmån jämfört med företag inom andra branscher.

Därför har jag i dag lämnat in en skriftlig fråga till finansministern: Vad menar hon med påståendet att ”detta är en sektor som i praktiken är obeskattad”?

Här kan du läsa hela frågan.

På kammarkansliet för att lämna in min skriftliga fråga till finansminister Magdalena Andersson.

På kammarkansliet för att lämna in min skriftliga fråga till finansminister Magdalena Andersson.

ROT- och kvoteringsdebatt

Stockholmsveckan rivstartade med två interpellationsdebatter: en om det sänkta ROT-avdraget med finansminister Magdalena Andersson och en om kvotering med justitieminister Morgan Johansson.

IMG_1503Jag lade min interpellation till Magdalena redan i mars så svaret har dröjt länge. Fördelen med det är att remissvaren har kommit in gällande hennes förslag på sänkt ROT-avdrag. Och de är inte nådiga. Många remissinstanser avstyrker förslaget, däribland Ekonomi-styrningsverket och Ekobrottsmyndigheten.

Ekobrottsmyndigheten skriver:

Utifrån det brottsbekämpande perspektiv Ekobrottsmyndigheten har att beakta avstyrker myndigheten utredningens förslag om att () sänka subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från ett företag. Om det nu aktuella förslaget genomförs innebär detta enligt myndighetens bedömning risk för att svartarbetet kommer att öka i väsentlig mån och därigenom den ekonomiska brottsligheten.

Ekonomistyrningsverket kritiserar regeringen för att inte räkna med intäktssidan av ROT. Verket menar att staten i själva verket går plus på ROT-avdraget.

Enligt promemorian (regeringens) är kostnaden för reduktionen hög och självfinansieringsgraden låg. Det finns inga beräkningar redovisade i promemorian som styrker påståendet.

Trots detta var finansministerns besked att hon kommer att gå vidare med förslaget. Det är beklämmande. Här kan du se hela debatten.
________IMG_1517

På eftermiddagen var det i vanlig ordning riksdagsgrupp. Men det var lite speciellt ändå, för den var gemensam med de övriga allianspartierna. Vi hade nöjet att välkomna Ebba Busch Thor som partiledare och vi hade ett litet ”läxförhör” med partiledarna. Kul var det, och som bekant är det roligast som vinner!

________

Senare på kvällen var det så dags för debatt med Morgan Johansson. Han vidgick att kvoteringslagstiftning snarast är symbolisk. När jag frågade om hans rättsliga grund för lagstiftningen hänvisade han bara till att andra länder genomfört den. Det duger inte. Sverige är redan i dag fjärde bäst i Europa när det kommer till kvinnlig representation i börsbolagens styrelser och efter vårens stämmor räknar man med 30 % kvinnor. På vilket sätt skulle det då vara proportionerligt med kvoteringslagstiftning för att erövra de sista tio procenten? Här kan du se hela debatten.

Så här sade jag i ett av mina inlägg:

Fru talman! Jag skulle gärna vilja läsa upp ett citat.

”Att i stadgarna börja reglera hur representation ska se ut i olika forum vore olyckligt. Partistyrelsen menar att om motionsförslagen skulle vinna gehör riskerar vi att i nästa steg skriva in i stadgarna om åldersrepresentation, etnisk bakgrund osv. Det skulle leda till detaljstyrande stadgar vilket inte gagnar något organisationsled.”

Citatet kommer från ministerns egen partistyrelse, som menar att det skulle vara besvärande med stadgar som styr könsfördelningen i partiets olika organ.

Ja, fru talman, det verkar som om Socialdemokraterna för en gångs skull har lyssnat på näringslivet, för det är ju precis så man resonerar där: Rör inte min organisation! Det finns andra och bättre vägar för att uppnå verklig jämställdhet än genom tvingande regler. Så resonerar näringslivet. Och så resonerar uppenbarligen den socialdemokratiska partistyrelsen när det gäller kvotering inom den egna partiorganisationen.

Men när Socialdemokraterna tar på sig regeringshatten, då är det helt okej att ratta i det privata näringslivets könssammansättning. Regeringen tycks alltså tro att om man bara uppnår 50 procent i börsbolagen kommer jämställdheten att sippra ned till det övriga samhället. Men det är inte så enkelt.

I Norge, som ministern hänvisar till, har man haft kvoteringslagstiftning sedan år 2006. Forskning visar att lagstiftningen där inte har haft avsedd effekt, eftersom jämställdheten har stannat i styrelserummen. Man kan inte se att förändringen i styrelserna har lett till positiva förändringar i chefsleden eller vad gäller inkomstskillnader mellan män och kvinnor.

Det är mot den bakgrunden jag har frågat ministern hur han menar att kvotering i bolagsstyrelser ska leda till större jämställdhet i stort. Jag har inte sett någon forskning som visar att det skulle bli så.

Fru talman! Ska man ta till så drastiska åtgärder som ministern hotar med bör man rimligen också vara övertygad om att medlen tjänar ett syfte. Men det kan vi inte alls vara här. Vi kan snarare vara säkra på att de inte gör det.

Innan regeringen ger sig på privata bolag tycker jag att man ska se över de egna leden. Annars blir det lätt så att man saknar trovärdighet. Hur ser det exempelvis ut i de offentligt ägda bolagen, dem som vi politiker har ett faktiskt ansvar för? I de statliga bolagen har alliansregeringen lyckats se till att vi numera har 50 procent kvinnor, men i de kommunala och landstingsägda bolagen är det betydligt sämre.

LO, som i helgen fick stående ovationer på den socialdemokratiska kongressen, är en ivrig förespråkare för kvotering när det gäller börsbolagens styrelser. Men med den egna jämställdheten är det betydligt sämre. Av de 18 styrelseledamöterna i LO är bara fyra kvinnor.

Har vi inte åtminstone en moralisk skyldighet att först sopa framför egen dörr?
_____

På onsdagsmorgonen arrangerade jag ett seminarium om just kvotering med Gunnar Strömmer, advokat och grundare av Centrum för rättvisa samt Li Jansson, näringspolitisk expert på Almega och författare av bland annat en rapport som granskar Norges kvoteringslagstiftning. Vi fick många nya kunskaper och hade en spännande diskussion. Den kommer vi att återkomma till.