Helgavskiljning är en bra idé, men den ska inte vara i hemmet

I dag presenterade Fredrik Reinfeldt ett moderat förslag om tuffare straff för ungdomsbrottslingar i åldern 15 till 17 år. Förslaget innebär ett sorts utegångsförbud under helgerna och benämns helgavskiljning. Enligt förslaget ska övervakning ske med hjälp av elektronisk fotboja.

Jag tycker att det är ett förslag i rätt riktning, helt i linje med min vision om ”tuffare och smartare straff”. Under politisk vilja här på min hemsida skriver jag:

Unga brottslingar måste mötas av en snabb och tydlig reaktion från samhället, exempelvis genom kortare frihetsberövanden under helgerna.

I dag stöter ungdomsbrottslingar på flera relativt milda reaktioner från samhället innan ett frihetsberövande kan bli aktuellt. När ett frihetsberövande till slut är det som återstår, har ungdomen ofta kommit långt i sin kriminella karriär. Då är det inte sällan för sent att göra något. Därför behövs tidiga och tydliga reaktioner från samhället.

För att få avsedd effekt anser jag att helgavskiljningen inte ska ske i hemmet. I hemmet har brottslingen fortfarande tillgång till sina nätverk via exempelvis internet, mobiltelefon och besök. För att påföljden verkligen ska utgöra en tydlig markering är jag övertygad om att helgavskiljningen bör ske på någon form av anstalt och med restriktioner. Två dygn utan internet, telefon och annan kontakt med omvärlden kan utgöra det avbrott från negativa influenser som förhoppningsvis kan få brottslingen att tänka efter. Det är ingripande, men eftersom det begränsas till helgerna anser jag att det, trots brottslingens ringa ålder, kan motiveras.

Låt arbetslinjen gälla även för skuldsatta!

Löneutmätning är en mycket vanlig utmätningsform. I dag lever en person som har utmätning av sin lön i princip på existensminimum året runt. Det som överstiger existensminimum går till att betala personens skulder. Det är inte ovanligt med löneutmätning som pågår i flera år.

Som kronofogde har jag ofta fått påpekandet från personer som har löneutmätning att det inte spelar någon roll för dem om de jobbar eller inte, eftersom de ändå hamnar på existensminimum.

Naturligtvis spelar det roll om de jobbar, eftersom de då betalar tillbaka mer på sina skulder, så att de en dag kan bli skuldfria. Men jag har samtidigt stor förståelse för invändningen. Alla vill vi att det ska märkas i den egna plånboken att vi går till jobbet varje dag. Samtidigt är det en avvägning; den som ligger ute med pengar ska också få tillbaka dem på ett snabbt och effektivt sätt.

Alliansen vill att det ska löna sig att arbeta och har därför genomfört en rad förändringar för att motivera människor att jobba. Jag tycker att människor ska behålla drivkraften att gå till jobbet, oavsett om de är skuldsatta eller inte. Därför tycker jag att det är motiverat att göra vissa månader utmätningsfria. Så var det också förr till viss del. Mitt förslag är att lönerna i juni, juli och december ska vara helt utmätningsfria.

Jämställdhetsministern vill ge sig in i bolagsstyrelserna

dagens DN Debatt föreslår jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) att man nu ska lagstifta om kvinnors styrelserepresentation i större bolag.

Sabuni presenterar tre förslag till lagstiftning:

1. (…) omvandla till lag den del i bolagskoden som handlar om att näringslivet ska eftersträva jämställdhet. (…) Vi bör lagstifta om att valberedningen i varje större bolag ska sträva efter en jämn könsfördelning i styrelsen och att bolaget ska sträva efter en jämn könsfördelning i ledningsgruppen.

2. (…) i lagen införa en bestämmelse om att bolagsstämmorna i stora bolag ska sätta ett för företaget specifikt delmål om andelen kvinnor respektive män i bolagsstyrelsen och att styrelsen gör detsamma när det gäller ledningsgruppen.(…)

3. (…) precisera diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Varje stort bolag ska kunna redovisa inte bara vilka aktiva åtgärder som vidtagits för att skapa en inkluderande och icke diskriminerande arbetsplats, utan också vilka åtgärder man vidtagit för att nå eller bibehålla en jämn könsfördelning i styrelse och ledningsgrupp.

Lagstiftningen som sådan är inte oproblematisk. När man lagstiftar om en strävan framstår det, även för mig som jurist, som en utmaning att tillse och garantera att reglerna efterlevs.

Sabuni skriver:

Kvinnor har rätt till mer makt i samhället, och unga oavsett kön har rätt att mötas av samma förväntningar och se sig själv i förebilder. Det är dags att politiken och näringslivet söker en lösning i samförstånd.

Rätten för kvinnor att få mer makt ska alltså säkerställas genom att politiken lagstiftar om styrelserepresentation för kvinnor. Att benämna det samförstånd är kanske lite magstarkt.

Det ska vi göra med respekt för den äganderätt liberaler i många partier och i det svenska näringslivet alltid försvarat. Vi ska fortsätta respektera ägarnas rätt att utse styrelse och ledningsgrupper. Vad vi däremot aldrig kan acceptera är en ordning där kön betyder mer än kompetens.

Här kommer ytterligare en utmaning: att förena en påstått liberal värdegrund med lagstiftning om hur privata ägare ska utse sina representanter i bolagsstyrelser. Hur kan man respektera äganderätten när man stipulerar vilket kön styrelsemedlemmarna ska ha? Genom denna begränsning är inte företagen fria att välja.

Aktie­ägare tar en risk då de investerar sina pengar i ett bolag. Deras möjlighet att påverka bolagets resultat, och därmed det investerade kapitalet, begränsas i princip till att utse styrelsen som ansvarar för bolagets förvaltning och organisation (ABL 8:4). Det bör därför vara helt fritt för ägarna i vems händer de vill lägga ansvaret för sina investeringar. En lag som kraftigt begränsar ägarnas möjlighet att välja styrelse fritt anser jag därför vara alltför långtgående, även om det sker i all välmening.

(Foto: Regeringskansliet)

Nu drar vi igång arbetet med en moderat näringslivspolitisk grupp i Kristianstad

Igår hade vi den första träffen med den moderata näringslivspolitiska gruppen i Kristianstads kommun. Vi kommer att lyssna runt, hålla workshops och göra företagsbesök. Arbetet syftar till att ta fram ett antal förslag till reformer som skulle kunna göra Kristianstad till en mer företagarvänlig kommun. Vårt resultat kommer sedan att presenteras i ett handlingsprogram inför valet 2014.

Vad skulle underlätta för den som vill starta ett företag i kommunen? Hur hjälper vi befintliga företagare? Har du några tips eller ideer? Tveka inte att höra av dig!

Välkommen till kryssamaria.se!

Välkommen till min nya hemsida!

Jag är oerhört stolt och glad över att ha blivit Kristianstadsmoderaternas kandidat till riksdagen! Här kommer du att kunna följa min resa mot valet 2014. Jag skriver om mina idéer och kommenterar aktuella frågor. Här kan säkert även smyga in sig ett och annat recept och någon kommentar om tennis. Saker som roar mig, helt enkelt.

Under ”om mig” får du reda på mer om vem jag är och under ”politisk vilja” kan du läsa om de frågor som jag vill driva i riksdagen.

Än en gång, varmt välkommen!

Appropå Centerpartiet och idéer

Senaste veckans drev mot Centerpartiet och Annie Lööf har inte känt några gränser. Förslagen i förslaget till idéprogram anses kontroversiella med frågor som månggifte och fri invandring. Så kontroversiella att Annie Lööf kände sig tvingad att avbryta sin solsemester.

Utan att gå in på sakfrågorna, kan jag bara konstatera att det är lite tråkigt att en idédebatt får så mycket negativ publicitet. Jag tycker att det är en styrka med ett parti som kan ha högt i tak och som vågar diskutera långsiktiga idéer. Av historien vet vi att det ofta har varit de först till synes kontroversiella idéerna som på sikt har förändrat samhällen. Ett idéprogram är inte ett valmanifest.